Annelie Pompe blogg

Arkiv

Tänk dig livet som en tjock bok. Den är indelad i en massa kapitel med olika titlar. Efter varje avslutat kapitel finns oskrivna sidor. Jag träffade genom ett sammanträffande den svenska författaren Per Hagman på Lampedusa som gav mig en av sina böcker. Tidigt i boken introducerades ett koncept om livet som kapitel. Jag sträckläste boken mellan träningspassen på bara några dagar. Just nu sitter jag på en flygplats mellan två kapitel…. Läs mer

Jag tror att det är bra att lyssna på sina tankar. En stor del av det som är “du” är ju dina tankar. Det är där det börjar. Ibland dyker helt nya tankar upp och de kan vara värdefulla lärare. En helt vanlig morgon hörde jag plötsligt, liksom i förbifarten en tanke som fick mig att tvärt stanna upp, mitt i landsvägen på Lampedusa. Tanken var trevande, lite blyg och tystlåten, men… Läs mer

Jag undrar hur mycket vi vet om hur vi egentligen påverkas av vår omgivning? Vad händer med människan när hon lever mellan 4 väggar? Vad händer när man bor i fyrkantiga boxar, åker till det fyrkantiga jobbet/skolan i fyrkantiga boxar, tittar in i en fyrkantig box halva dagen, äter mat värmd i en annan fyrkantig box, dricker syntetisk dryck och lyssnar på elektronisk musik. Vad händer när blicken alltid fastnar på någonting… Läs mer

Jag gick hemåt i mörker, driven av hunger. Vi hade inte ätit sedan en sen frukost efter träningspasset bara för att det ösregnat och stormat hela dagen. Nu piskades ansiktet av mörkt regn och vattnet strömmade upp över fotknölarna och in i skorna. Träningsbyxorna rann nerför benen. Kallt. Men jag kunde inte bli mycket blötare så jag gick en omväg hem. Upp över kullen och runt klipporna mot havet och horisonten som… Läs mer

I love that special second; the fragile moment where I break the surface of the sea. My body leaves the small boat and the air. I slide into the water to become almost weightless. Yesterday that second vanished quickly. I directly took a breath and put my head underneath the surface. I could hear my heart beating faster. I saw a new world I’ve never been before. Blue. Silent.  It was so… Läs mer

A Small plane. A few people with kind eyes. I had a good feeling already on the flight in. We flew in the soft darkness of night. From the airplane the island was only visible by lights in the village, and a few lighthouses casting their eerie lights over the sea. It was as if I was landing in a Stephen King movie. I woke up the next morning to the sound… Läs mer

I really don’t know where I’m going. I know the island has a name and one village bearing the same name as the island. I know it’s 12 km long and 3 km wide. Obviously surrounded by sea. I know there’s a gym, and that my training-partner, coach and friend Akim is there. And that’s all I need to know about the island of Lampedusa for now. It sounds like and adventure… Läs mer