Annelie Pompe blogg

Arkiv

Ibland undrar jag om inte en av anledningarna att friyka är att ligga på ytan och se ner i det blå. Man är viktlös, omkringad av 28-gradig mjukhet. Det känns nästan inte som vatten. Solstrålarna som dansar ner i det blå, ner i djupet. Om igen dras blicken dit. Neråt. Till viljan att vara där nere. Det är så många som frågar ”varför”? Men djupet är inget mål i sig. Fridykningen är… Läs mer