Mot bergen!

Kathmandu är en sagostad. Det är som att vandra in i delar av en Indiana Jones film. Små gränder mynnar ut i gamla städer med trekantiga tak, det ligger en lätt doft av rökelse och kryddor mellan husen och det är ett ständigt myller av färg och ljud. När som helst kommer det ut en ande från ett tempel eller en stort klot rullande bakom dig. Inte riktigt så, men nästan.

Så kommer kontrasterna. Varannan butik är en friluftsaffär. Intresset för trekking har vandrat sig ner i den stora staden och du kan köpa det mesta du behöver på berget. Detta blandat med religiösa monument och moderna coffeshops skapar ett behagligt kaos där det mesta är accepterat. Jag gillar generellt sätt inte storstäder, men jag älskar Kathmandu. Vi har haft två dagar här och imorgon ska vi göra den spektakulära inflygningen till Lukla, där vandringen börjar. Kathmandu är en stad av kontraster, men det är inget mot kontrasten mellan den högljudda, röriga staden och den fantastiska, tysta naturen i bergen.

Jag har med mig en fantastisk och blandad grupp och jag hoppas att mina deltagare får lika stora upplevelser för resten av livet som jag från den här regionen! Jag ska ta väl hand om dem.

Vi har dåligt tillgång till internet (det tog extremt lång tid att få upp dessa bilder). Tyvärr (hade sett fram emot internetfrihet) kan det finnas det 3G uppkoppling här och där mellan bergen så vi kommer KANSKE kunna uppdatera med någon bild och text varje dag. Ni kommer isåfall kunna hitta bild och text via min instagram och twitter och expeditionsresor kommer säkert dela på sin facebook sida! Men här på bloggen/mailen blir det tyst ett tag.

IMG_1682 OLYMPUS DIGITAL CAMERA OLYMPUS DIGITAL CAMERA OLYMPUS DIGITAL CAMERA

OLYMPUS DIGITAL CAMERAOLYMPUS DIGITAL CAMERA OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Personligen…
…önskar jag att vi hade bott på något annat hotell. Nu är jag här som guide, men det är första gången jag är här i kathmandu utan att vara på höghöjdsexpedition. Det är märkligt. Omgivningen är samma, men jag slits tillbaks i tiden. Det är som mina invanda förväntningar, förhoppningar och spänningar bor kvar här. Det känns lite som att vara tillbaks på slagfältet, eller brottsplatsen. Minnena kastar sig över mig som hungriga vargar och sliter i innehållet. Jag landar plötsligt i känslorna innan Everest. Herregud, alla förväntningar. Det var som livets största julafton. Känslan sitter kvar i väggarna på hotellet. Smittar av sig. Jag var så laddad, så redo, så otroligt fokuserad. Så lycklig. Jag minns hur jag gick genom korridorerna, över gatorna och tänkte ”det är nu det händer, this is it”. Jag hade sett fram emot de kommande månaderna och upplevelserna i hela mitt liv.

Jag hör en tanke i mitt huvud. Kommer någonting annat någonsin kännas lika viktigt som Everest kändes då?
Det var en sorglig tanke.

Nu sitter jag plötsligt i samma badrum jag satt så förvånad i för över två år sedan. Där jag stod i duschen, lycklig och olycklig, med en sargad kropp, ett översvämmande hjärta och inte en tanke i mitt huvud. Men minnena sitter kvar i väggarna, smetar av sig på mig på nytt. Då hade jag nyss stått på toppen av världens högsta berg. Jag hade levt i tält i över två månader, det enda som fanns i livet var berget. Så plötsligt var det över och jag var chockartat tillbaks i ”verkligheten”. Nu är jag här igen. Och mer än så kan jag inte skriva nu. För nu ska vi snart upp i bergen!

2 Comments on “Mot bergen!

  1. Du skriver mycket bra! Vilken inspiration du är! Jag landar i Kathmandu om tre veckor. Sitter på nålar och längtar till bergen. Hoppas ni har det fantastiskt!

  2. Ryser av hur du beskriver dina minnen och hur det känns att vara tillbaks mitt i dem igen.
    Allt gott på er vandring! Kramar AC

%d bloggare gillar detta: