Att sjunga med för fullt till musiken i hörlurarna, med jättedålig sångröst.

Imorse vaknade jag av energi. Det gick inte att sova längre. Något hände igår kväll. Jag blev så otroligt inspirerad under 4good kvällen i göteborg! Jag var en av 4 talare och de andra talarna, publiken och organisationen var så fantastiska att det blev en toppenkväll. Känslan satt kvar morgonen efter också!

Jag kallas för motivationstalare, men jag är skeptisk till yrket. Visst är det fantastiskt och vackert att få dela, inspirera och motivera – men jag är inte nöjd om det bara varar några timmar efter föreläsningen utan att verkligen påverka. Motivation och inspiration är en bra början. Men inte om den stannar i tanken. Den behöver leda till något verkligt. En handling. Jag jobbar på hur man kan lösa detta.

Men förra kvällen satt kvar. Kristin Kaspersen, Jennie Widegren, Lisa Lemke och de andra tjejernas energi hade smittat av sig till den grad att jag gick upp för tidigt, drack träningskaffet med ett leende och cyklade iväg till gymmet i hällregn. Jag märkte knappt att det regnade. Fokus var någon annanstans. Jag lyssnade på fantastisk musik i hörlurarna – och jag sjöng med för fullt. Tyvärr har jag verkligen jättedålig sångröst. Och det var nog inte till glädje för omgivningen, även om den verkade road, eller kanske skrämd..

För några veckor sedan pratade jag med en surftjej om att våga göra nya saker och hon berättade att hon älskade att sjunga (trots dålig sångröst) och gjorde det under de 10 minuter hon promenerade till jobbet varje dag (mitt i Stockholm!). Detta var vad som inspirerade mig imorse! Förlåt omgivningen.

png
Jag i regn. Regn är bara vatten. Jag gillar vatten. Foton från olika tillfällen på instagram.

3 Comments on “Att sjunga med för fullt till musiken i hörlurarna, med jättedålig sångröst.

  1. Härligt att höra, och bra jobbat!!! Kombinationen ful-sång och skratt är verkligen fin :-) Heja dig!

  2. Jag körde Ironman i Kalmar i augusti och det var väldigt ensamt på cyklingen (18 mil) då man måste ha minst 10 meters avstånd mellan cyklisterna och ingen musik i öronen. Social som jag är föll det sig naturligt att sjunga högt och tondövt alla schlager jag kunde mil efter mil. Efter en stund kände jag mig bara lycklig. Det är ju världens bästa frigörare tror jag. Efter skrattet!
    När kommer du föreläsa i Stockholm?
    Du är en inspiration till att leva livet!

%d bloggare gillar detta: