IT’S BETTER TO FEEL PAIN, THAN TO NEVER FEEL AT ALL.

Det spelar ingen roll hur urjävligt det känns innan. Så fort jag hoppar upp på brädan vet jag att allting kommer bli bra. Det är bättre att vara där, i ett kallt och regnigt hav, än att sitta inne i surfbussen. Faktiskt är det blöta, kalla havet med våldsamma vågor den enda plats jag vill vara på.

Bloggtiteln är början på en låttext av the Lumineers som spelar inuti mitt huvud. Jag håller på att ta på mig en blöt, kall och sandig våtdräkt. Det regnar ute och det är väldigt kallt. Inte skönt. Jag vet att jag inte kommer få en varmdush på flera dagar och att allt kommer vara ännu mer blött och kallt och sandigt efteråt. Jag har nästan ingen känsel i fingrarna men utkämpar ändå ett slagsmål med våtdräkten. Den ska på. Jag ska surfa. Jag påminner mig själv om att man ibland måste ta sig igenom några minuter av obekvämlighet eller smärta för att kunna njuta. Ibland måste man riskera att vara nybörjare för att kunna lära sig något nytt. Överhuvudtaget måste man våga utmana sig själv, om något intressant ska hända i livet. Som vågsurf.

Det finns inget romantiskt med att surfa i kallt vatten. Men det är det absolut bästa jag vet (förutom att surfa i varmt vatten). Några av mina lyckligaste sekunder i livet är på en longboard. Inget annat jag vet är så fullt av känslor som vågsurfing. Ibland är jag livrädd (är lite rädd för vågor och ogillar vatten i ögonen), ibland är jag överlycklig, ibland jättearg. Efter jag tagit en lång våg och surfat hela vägen in till stranden skriker jag rakt ut av glädje. När Emil sa att det var dags att gå upp började jag nästan gråta.

Jag har aldrig hållt på med något så beroendeframkallande som vårsurfing. Visst älskar jag att göra alla sporter jag håller på med, men när jag surfat känner jag att jag skulle kunna ge upp allt för att få vågsurfa lite till. Timmarna går och jag tappar fullständigt begreppet om tid. Jag kan stanna hur länge som helst. Bara en våg till. Nej, bara en till. Nej förresten, bara en till. Jag huttrar och skakar tänder. Att kissa i våtdräkten är en lyx, för det blir lite varmare i någon minut. Någonstans noterar jag att fötterna är så kalla att jag knappt känner underlaget. Men jag bryr mig inte. Jag vill bara ta en våg till.

Det var min midsommar. Jättekall, regnig, sandig, fuktig, klibbig och alldeles underbar. Hoppas du också haft en underbar midsommar!

OLYMPUS DIGITAL CAMERAEn kväll med fint väder och en solnedgång blev det ialla fall. Sen regn.
3 OLYMPUS DIGITAL CAMERA OLYMPUS DIGITAL CAMERA OLYMPUS DIGITAL CAMERAOverkligt ställe söder om Klitmöller som heter ”bunkers”. Surfen utanför var över stenbotten. Läskigt. Besökte Klitmöller, Bunkers, Vorupör och Lökken, varav de två sista var klart bäst för en nybörjare.
OLYMPUS DIGITAL CAMERA 8 OLYMPUS DIGITAL CAMERAVåtdräkterna blev aldrig torra.
10Hann sticka klart en mössa fort som bara den. Den ska heta ”arctic sea”.
OLYMPUS DIGITAL CAMERABästa olagliga campingen på Danmarks västkustOLYMPUS DIGITAL CAMERASå himla fin miljö. Gick upp tidigt för att hinna springa och yoga innan surfen. Bra kombo.
Tierra scirooco tights och Devold’s merino linne (som för övrigt är underbart under våtdräkten)

13
OLYMPUS DIGITAL CAMERA
OLYMPUS DIGITAL CAMERASurf hör inte bara ihop med bikinis och solsken.

3 Comments on “IT’S BETTER TO FEEL PAIN, THAN TO NEVER FEEL AT ALL.

  1. Ingen fara! Ja, bussen är verkligen perfekt. Det är en transporter från -83. Flaggorna är tibetanska böneflaggor från Nepal. Skriften på dem är böner som ska tas med i vinden när flaggorna fladdrar :)

  2. Lite sent att kommentera kanske men: Vilken härlig campingbuss, verkar perfekt för ett par nätter vid kusten :)
    Får man fråga om det är en WV transporter och årsmodell?
    Blev även lite nyfiken på ”flaggspelet” som hänger i bussen (bild 12), vad är det för något? Ser nästan ut som sidor ur en bok.

  3. Vilka härliga bilder! Var precis i trakterna för några veckor sedan för att testa på kitesurfing och blev helt fast :) Kommer den fina mössan vara till salu?

%d bloggare gillar detta: