Samma berg (Kilimanjaro), nya upplevelser, fler bilder

Att bestiga Kilimanjaro en vecka senare var som att bestiga ett annat berg. Den enda konstanten i att bestiga berg är nämligen att det förändras. En expedition består av människor och så länge det är så är alla expeditioner annorlunda. En ny grupp, en ny expeditionsledare (Ola Skinnarmo!), som ett nytt berg. Det går fortfarande inte att göra expeditionen rättvisa i ord. Det måste upplevas.

Jag tröttnar inte på Kilimanjaro. Kontrasterna i den fantastiska naturen går inte att tröttna på. Att se glädjen och fascinationen i deltagarnas ögon är värt allt. Det är som att uppleva allt på nytt.
Alla människor lämnar avtryck och intryck omkring sig. Jag hade knappt lyckats släppa förra gruppen. Och någon av gruppens smitta av feber och luftvägsinfektion hade knappt släppt mig.

Men den nya gruppen var lätt att ta till sig. Ola Skinnarmo smittade av sig med sin härligt positiva lättsamhet och dessa ”goa gubbarna” (inkl. tjejerna) skulle nog nå toppen. Men man måste släppa toppen redan från början. Egentligen handlar alla dagar innan toppattacken om att spara på krafterna för att orka med toppattacken. Det viktigaste är att göra det bästa man kan i varje stund för att hantera höjden på bästa sätt.

Jag är oförskämt stark på hög höjd. Med en hård antibiotikakur bakom mig, lätt feber, en luftvägsinfektion, rivande hosta i lungorna och överhängande migränhuvudvärk borde jag vara i hemsk form. Jag borde få AMS. I mig själv är jag inte stark. Men gruppen gör mig stark för jag måste vara stark för deras skull! Det är en häftig upplevelse.

Alla är inte starka på hög höjd. Alla vet inte ens vad det innebär att vara på hög höjd. Alla reagerar olika. Många blir känslosamma. Jag stirrar länge på den nu tomma platsen vid stella point där det låg en död asiatisk man förra veckan. Folk stampar omkring där han låg, och nu sitter någon och dricker te där. Gruppen som är på väg upp känns stark, och alla utom några få kommer nå toppen.

En halvtimme förbi stella point på 5740m ser jag en man i filt som vinglar uppåt. Då och då stöter hans guide till honom med armbågen så att han hamnar i rätt riktning. Jag böjer mig fram och ser in i hans sneda ögon, frågar om han är ok i huvudet. Han skakar på huvudet och säger en massa osammanhängande ord. Symptom på hjärnödem. Jag uppfattar ”no food” och ger honom min sista energy-bar. Han tuggar frenetiskt och sätter sig ner. Går med på att låta mig mäta hans syremättnad. 54%. Jag berättar att han måste gå ner snabbt. Han får hjälp till lägre höjd och bärs ner den sista biten. Jag tycker det är sorgligt att människor oventande riskerar sitt liv för en billig bestigning.

Men vi lyckas bra. Några magsjukor och infektioner avbryter toppförsöken. 12 av 16 deltagare når toppen, och jag och Ola såklart!

Väl nere när vi lyssnar på allas upplevelser inser jag igen vilket fantastiskt äventyr detta är. Jag är så tacksam för att få vara en del av Expeditionsresor och de här äventyren. Faktiskt är jag lite nostalgisk när vi lämnar berget, och jag ser redan fram emot att jobba som guide nästa år igen!


OLYMPUS DIGITAL CAMERA
OLYMPUS DIGITAL CAMERA

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

1

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

OLYMPUS DIGITAL CAMERA
OLYMPUS DIGITAL CAMERA
2
foto: Ola Skinnarmo

OLYMPUS DIGITAL CAMERA
OLYMPUS DIGITAL CAMERA
OLYMPUS DIGITAL CAMERA
OLYMPUS DIGITAL CAMERA
OLYMPUS DIGITAL CAMERA
OLYMPUS DIGITAL CAMERA
OLYMPUS DIGITAL CAMERA
OLYMPUS DIGITAL CAMERA
OLYMPUS DIGITAL CAMERA
OLYMPUS DIGITAL CAMERA
NA9A4873
f
oto: Ola Skinnarmo

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

2 Comments on “Samma berg (Kilimanjaro), nya upplevelser, fler bilder

  1. Härligt att du följt med, Simba! Skulle vara intressant att se hur du upplever en andra gång! :-) Eller påminn mig nästa gång så ska jag se om flaggan är kvar! Jag kommer inte vara på vildmarksmässan, men ha det gott! Kram.

  2. Härligt att läsa Annelie. Jag följde båda expeditionerna på kartbloggen och ibland kändes det som att jag var där. Men en gång till (minst) ska jag upp till Uhuru Peak. Måste se om flaggan är kvar.

    Vi ses på Vildmarksmässan om två veckor.

    Simba Marley Run&Climb

%d bloggare gillar detta: