Dahab-liv

Jag minns mer och mer varför jag blev kär i Dahab vid första ögonkastet. Jag vet exakt varför jag valde att flytta hit direkt. Det är ett underbart ställe.
Jag har inte varit överallt i Egypten, men jag anar att Dahab är speciellt. Inklämt mellan bergen och havet innehar det redan vad jag gillar mest; berg och hav. Kontraster. Lugn. Avslappnade människor. God mat. Enkelhet.

Jag gillar verkligen förändring, men här sker allt långsamt. Vänner finns kvar, och ser likadana ut. Inkastare till sitta-på-golvet-restaurangerna drar samma gamla skämt. Den gamla am Abdullah är en beduin och taxichaufför som haft samma pick-up-truck i hela sitt liv. Han har fler barn än han har tänder (8) och han är alltid sömnig. Ibland har han kört oss till nya fridykningsplatser och genast rullat ut sin matta på trottoaren och somnat. Han har somnat vid blue hole och mitt i öknen. Det är lika många getter överallt, och de äter fortfarande vad som helst. Kamelerna går längs havet. Vi saktar ner.

I ett samtal om hur det var att bo här kommer jag igen fram till samma anledning som jag gillar att bestiga berg – enkelhet. Det ”simpla” livet tilltalar mig verkligen. Livet där man inte behöver bry sig om trender, de senaste nyheterna, snabbare internet, hetsen efter att ha mer prylar, bättre inredning och ett bättre jag. Jag tror man blir bättre av enkelhet och mindre internet. Av att gå långsamt, äta mindre, läsa mer och vara nära naturen. Och att fridyka. (Och att bli frisk från liten förkylning så att man kan fridyka)

Jag kan verkligen rekommendera dig att åka till Dahab!


5 Comments on “Dahab-liv

  1. Wow. Önskar jag också fått se Dahab så – men jag tror att atmosfären är ungefär densamma :)

  2. Carro, det är såklart subjetivt. I det här fallet handlar det om att det är 35 grader varmt, och man äter automatiskt mindre och det är rätt skönt för man kan inte fridyka med så mycket mat i magen :-)

  3. Det låter som ett perfekt ställe för Simba. Kanske kan jag mellanlanda där på min resa till Rift Valley. Om allt går i lås är det mitt mål 2013. Planering i full gång.

    Simba Marley

  4. Jag var i Dahab tidigt 90-tal. En riktig hippie-by. Inga hotell utan bara små kryp-in-camps där man kunde sova. Inga riktiga duschar så håret såg ut som dreadlooks efter en vecka.
    Oerhört billigt, få turister, fantastiska pannkakor på ”restaurangerna” vid stranden, vänlig lokalbefolkning, galna äventyr, massor av supersött te i butikerna, sova ute i öknen och titta på soluppgången, förvinna ner i ”the blue hole” en stund.
    Det var verkligen en fristad då och jag hoppas att det fortfarande är så.

  5. Varför äta mindre??? Tränar man mycke behöver man mycke mat! Låt vara att ”mycke” är ganska subjektivt…Min erfarenhet är i alla fall att det är väldigt många av oss som absolut inte ska tänka på att äta mindre. Krya på dej.

%d bloggare gillar detta: