Att göra sådant man ogillar på ett bättre sätt

Jag ogillar simbassänger. Jättemycket. Det luktar äckligt av klor, det är konstigt varmt och fuktigt, det är ofta trångt, vattnet känns tunt på något sätt och hela miljön känns instängt. Jag erkänner att jag gått dit ibland bara för att få vara omsluten av vatten ett tag. Men det ger alltid en fadd eftersmak, och en dålig efterlukt av klor som sitter kvar på huden och i håret.

Tyvärr är olika typer av bassängträning bland den bästa träningen som finns för fridykning. Det ser jag som en utmaning. Jag är nämligen övertygad om att man kan vända på det mesta i livet, till och med simbassänger. Jag började fråga mig själv hur jag kan göra simträningen bättre eller roligare. Det första svaret som kom upp var glasklart – att inte göra träningen i pool – utan i havet!!! Såklart. En 1mm simdräkt som skydd mot brännmanterna inhandlades några minuter senare via en webbshop som heter ”swimming without stress”. Och några dagar senare gjordes de första open-water simträningarna. Det är underbart att hoppa i saltvattnet och andhållandes titta ner på alger, sjögräs och vackra snäckskalsbottnar istället för kakel.

När jag kom upp ur vattnet stod några fiskare vid kanten och trodde att jag först varit en haj, sen en säl, och någon hade skämtsamt varit på väg att hämta bössan. (!!) Det är en enorm komplimang att bli kallad sälaktig! Jag har faktiskt en stor förhoppning om att mina plaskande simtekniker ska dra till sig några sälkompisar och att vi kan fridyka ihop en vacker dag. Det är en av mina stora drömmar. Men sälarna lyser med sin brist på säl-skap :-)

De dagar jag inte kan vara nära havet och träna biter jag ihop och cyklar till simbassängen. Men jag har hittat några tricks för att gilla det bättre. Jag har fått en vattentät mp3-spelare av min bror som tar bort en del av tråkigheten, och jag byter övning var 5’e minut för att glömma bort tiden. Jag är rejält stolt efteråt och firar med en koffeinfri kaffe som belöning!

4 Comments on “Att göra sådant man ogillar på ett bättre sätt

  1. WOW! Grymt bra jobbat. Tycker det låter bra mycket tuffare än Kilimanjaro! :-) Men bra som referensram såklart… Du är verkligen värd en semester (med fler utmaningar). Stor kram till dig”

  2. Tack Annelie, dina energiska tankar hjälpte. Sista milen var tuff. Inte riktigt som Stella Point till Uhuru Peak men nästan. Jag tänkte: det var värre på Kilimanjaro:-) Krampen efter 30 km gjorde att jag inte klarade 4 timmarsgränsen (4.10), men jag är supernöjd. Två maror på två veckor: 2mara kama Simba är genomförd! Nu ser jag fram emot min semester som börjar om en vecka.

    Fler utmaningar väntar. Vad härligt!

    Simba

  3. Simba, jag ska skicka en massa energiska tankar till dig på lördag! Du fixar det! Och det är grymt imponerande!!! Imara kama simba :-)

  4. Att springa på asfalt är inte kul, men på lördag blir det 42 km för mig. Och jag då vänder nåt jag ogillar till nåt kul. För två veckor sedan sprang jag Båstad Marathon. Visserligen är det ”bara” 37 km asfalt, men oj, vad jag mått bra mentalt efter det. Får jag samma kick efter lördagens lopp så kommer jag i nivå med Kilimanjarokänslan. Och den var saftig, eller hur?

    Hur tänker jag bort asfalten? Jo, t ex så var det varmt på Bjärehalvön. Asfalten blev ju mjuk. Sen hade jag en fantastisk natur runt omkring och glada människor som pushade mig. Och när jag blev riktigt trött sista milen med kramp i låret så sjöng jag: Run Simba just run. Inte tänkte jag på asfalt.

    Om jag (klart jag gör) tar mig i mål på Stockholms Stadion på lördag så är ”2 Mara Kama Simba” fullbordad. Håll tummarna för 1796 Simba.

    LSRC

%d bloggare gillar detta: